FREDAG
Gemensam
När det ofattbara drabbar oss
Ewa-Britt Gabrielsson närstående till organdonator
Telefonen ringer och min make Oddvar går upp och svarar. Jag hör honom säga ”är han svårt skadad” då förstår jag att det handlar om vår enda son Marcus. Marcus ser helt oskadad ut förutom sin respirator och ett litet bandage runt huvudet. Men vi får det värsta besked en förälder kan få, Marcus kommer inte att överleva.
Emma med MOD att leva
Emma Dalman från MOD
Emma från MOD – Mer organdonation berättar om hur hon vid 26 års ålder fick veta att hon hade hjärtsvikt och behövde ett nytt hjärta för att överleva. Hon tar upp tiden på väntelistan, oron för att bli sämre, det livsomvälvande samtalet och transplantationen som genomfördes våren 2013. Det är engagerande, inspirerande och motiverande!
Att utveckla interprofessionellt lärande i sitt sammanhang
Leg. Sjuksköterska, medicine doktor Hanna Lachmann
Dagens högspecialiserade vård ställer ökade krav på kommunikation, interprofessionell samverkan samt förståelse för olika kompetenser och professioner inom hälso- och sjukvården. Det har visat sig vara viktigt att erbjuda studenter möjlighet till klinisk interprofessionell utbildning för att ökad förståelsen för andra professioner, interprofessionellt samarbete och värdet av god kommunikation i ett vårdteam för att få en säkrare patientvård.
Interprofessionellt lärande på IVA (KUAIVA)
Specialistsjuksköterska, Med. Magister Anders Nilsson KUAIVA
Klinisk Utbildnings Avdelning på IVA möjliggör för klinikens ST-läkare och KI:s specialistsjuksköterskestuderande i Intensivvård, termin 2 att under en vecka träna samarbete och kommunikation i team med andra. Adepternas och handledarnas lärande förmeras i interprofessionell reflektion över vård och handlingar och vi sätter ord på den nya kunskapen som vi återkopplar till varandra.
OpLeanAN
Utbildningsledare Barbro Nilvér
På anestesi- och intensivvårdskliniken på Danderyds Sjukhus AB, har vi utvecklat en handledningsmodell för interprofessionellt lärande i den perioperativa processen. Syftet är att studenterna ska få utveckla sin egen kompetens samt få förståelse för andra team-medlemmars professionella roller och kompetens, förstå vikten av kommunikation i teamet. Även förbättra förståelsen för patientens perioperativa situation och säkerhet/trygghet.
CRITICALITY and interactive learning tool to formatively assess nurses undertaking critical care education.
Learning and Teaching Champion and Teaching Fellow. Department of HealthcareNorthumbria University, Newcastle. Vanessa Gibson
The aim of this presentation is for the author to share her experience of developing an interactive board game called Criticality which is used to formatively assess students on a critical care module, and for the audience to view the game. Exposure of the game to a wider European audience will allow dissemination of this idea and allow the author to judge its potential usefulness outside of the UK.
Forensik omvårdnad
Leg. sjuksköterska, filosofie magister, doktorand Josefin Rahmqvist Linnarsson
När vi möter personer som har utsatts för våld, gärningsmän och deras närstående inom sjukvården så behöver omvårdnaden kompletteras med forensiska kunskaper. Sjukvårdens agerande kan ha avgörande betydelse vid en rättslig process och samtidigt bidra till att minska onödigt lidande och ohälsa.
Våga vilja vinna tillsammans
Världsmästare i curling och chef i näringslivet Anette Norberg
Anette Norberg vet hur man kombinerar ett kvalificerat civilt arbete med idrott på världsnivå. Hon vet också att dessa båda områden har mycket gemensamt, som att våga misslyckas för att nå vidare. Eller att hela tiden ifrågasätta gamla sanningar.
Anette Norberg är idag avdelningschef på ett försäkringsbolag, hon är dessutom lagkapten för det svenska curlinglandslaget och har en fil. kand. i matematik och matematisk statistik. Hennes ämnen är team-building, ledarskap inom idrott och näringsliv, vägen till framgång – vår resa mot OS-guld samt hur gör man för att kombinera elitidrotts med en civil karriär och familjeliv?
Anette Norberg menar att elitidrott handlar mycket om att våga prova nya vägar och att våga misslyckas. För att utvecklas vidare handlar det också om att hela tiden ifrågasätta. I arbetslivet är det lätt att man glömmer bort just att ifrågasätta. Hennes sport, curling, är en extrem lagsport där varje individs prestation bygger på att den föregående spelaren i laget har gjort en bra prestation. Och att kunna kommunicera och samarbeta under press. Det finns en hel del likheter mellan hur man uppnår sina mål inom idrotten och inom näringslivet.
IVA
MIG – intensivvård utan väggar
Bitr överläkare Gabriella Jäderling
Ett plötsligt hjärtstopp är sällan plötsligt. Majoriteten av patienter på sjukhus uppvisar tydliga varningstecken i form av enkelt mätbara vitalparametrar långt innan själva hjärtstoppet sker. Kan vi använda oss av dessa varningstecken för att hitta och åtgärda patienter som annars riskerar att försämras ytterligare? Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) har utvecklats just för detta syfte. Men hur gör man? Och finns det någon evidens?
När sjuksköterskan blir sjuk förväntning och erfarenheter
Dialog mellan Legitimerad sjuksköterska Ewa Wallin och Leg. sjuksköterska Ami Hommel
Föreläsningen utgår från boken Vården inifrån. Fokus i föreläsningen ligger på två av respondenternas tankar och upplevelser av hur det faktiskt var att bli sjuk. Positiva såväl som negativa upplevelser omnämns för att väcka tanken till att reflektera mer över hur det faktiskt är i vården idag.
Akut koagulation i praktiken – från blödning till DIC.
Leg. sjuksköterska Medicine Doktor Eva Joelsson-Alm
En översikt av grundläggande mekanismer och aktuella behandlingsmetoder vid olika blödnings- och trombostillstånd.
REMEO® Stockholm: Ny vårdnivå för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering
Utbildnings och kvalitetsansvarig REMEO Lena Swedberg
Gapet mellan intensivvården och andra vårdformer är stort, speciellt för patienter med kvarvarande behov av trakealkanyl och andningsstöd. Sedan 2013 finns REMEO® Stockholm som erbjuder avancerad vård med hög kompetens i hemlik och trygg miljö. Kliniken är belägen i Sköndal med plats för 16 patienter. Vi redovisar här klinikens uppbyggnad samt inledande resultat inom bl. a. weaning, återhämtning och rehabilitering.
ANESTESI
Att vårda barn med autism i samband med anestesi – vad kan vi som anestesipersonal göra?
Anestesisjuksköterska, doktor i hälso- och vårdvetenskap Susan Lindberg
Barn med autism utsätts oftare än andra barn för tvångsåtgärder i samband med anestesiinduktionen. Baserat på en intervjustudie med föräldrar till svårt autistiska barn presenteras hur vi genom att ändra på invanda tanke- och handlingsmönster kan göra skillnad.
Perioperativ information till barn och personer med kommunikationssvårigheter eller kognitiv funktionsnedsättning.
Specialistsjuksköterskor anestesi Gunnar Svensson och Elisabeth Nilsson
Information med hjälp av bilder. Vi kommer att visa hur man med en enkel metod kan få ut bra information till barn och föräldrar och personer med kommunikationssvårigheter eller kognitiv funktionsnedsättning så att man är väl förberedd på operationsdagen.
Bedömning av luftvägar
Medicine Doktor, överläkare Per Nellgård
Genom en bra pre-op luftvägsbedömning kan man ofta hitta patienter med potentiellt svåra luftvägar. Det innebär att man kan förbereda sig optimalt med ”rätt” utrustning och ”rätt” kompetens för att säkra luftvägarna på ett så bra sätt som möjligt för patienten.
Påverkas rödhåriga fenotyper annorlunda av anestesi och analgesi?
Specialistsjuksköterska anestesi Cicilia Eriksson
Vi har länge fått höra att patienter med rött hår är svårare att söva samt att det ofta uppstår problem under operationer med rödhåriga individer. Ligger det då någon sanning i detta?
Muskelrelaxantia – nya och gamla kunskaper i ny skepnad
Lars I Eriksson, MD, PhD, FRCA Professor, överläkare, enhetschef
Cirka 10 % av vår befolkning berörs årligen av perioperativ vård eller intensivvård. Denna stora andel av befolkning möter således anestesi eller intensivvård och är direkt beroende av kvalitet och säkerhet samband med ett kirurgiskt ingrepp, trauma eller kritisk sjukdom. Muskelrelaxation är en central del i denna verksamhet och är en förutsättning för att moden kirurgi samt intensivvård har utvecklats. Muskelrelaxation har förändrats de senaste åren, framförallt efter införande av sugammadex för reversering. Det sätt på vilket vi tillför, monitorerar och reverserar effekterna av muskelrelaxantia har haft stor betydelse för den ökade kvalitet och reduktionen av komplikationer i samband med anestesi och intensivvård, relaterade till muskelrelaxantia. Denna föreläsning kommer därför ge nödvändiga uppdateringar i alla delar av området neuromuskulär funktion och muskelrelaxantia, framförallt vad gäller farmakologi, reversering med neostigmin eller sugammadex, neuromuskulär monitorering och förbyggande av postoperativa komplikationer.